Vårbruk med häst -och handkraft!

Nu händer det grejer på alla håll här på gården, björkarna slår ut, potatisen har kommit ner i jorden och de andra sådderna är i full gång. Det är ju inga stora ytor vi hanterar här än så länge, men jösses vad det är att göra! Som ni märkt så har vi hamnat lite efter här på bloggen som inte blivit uppdaterad på ett tag. Hästarna tar sin beskärda del av tiden varje dag, men väl spenderad tid må jag säga.

Vårbruket började med att vi körde över åkerplättarna med jordfräsen och sen harvade med Hilma. Därefter har vi spenderat många många timmar med att kratta sten, torvor och bänt upp stenbumlingar som plötsligt uppenbarats sig…  Det märkts att det är många år sedan marken var odlad om jag säger så.

Tillslut bestämde vi oss för att det fick vara nog… Och potatisådret åkte fram. Jag säger bara det, all respekt till de som kan dra upp raka fåror! Vilken kunskap och erfarenhet som har funnits hos de som brukade jorden med häst för någon/några generationer sedan. Det är otroligt vad snabbt förändringen gått, för bara 50-60 år sedan var det ju vanligt förekommande med hästar på gårdarna, idag är det något alldeles unikt och extraordinärt om någon driver sin gård med enbart hästkrafter skulle jag vilja påstå.

Men hur gick det då? Ja… första två raderna blev så krokiga att vi krattade igen dem. Men efter att jag bytt plats från att styra bakom Hilma och istället gick vid huvudet så blev det lite bättre. Men oj vad mycket träning vi behöver allihopa. Bara att styra ådret så det inte går sin egen väg är en riktig pärs kunde mannen i huset konstatera… sen behöver lilla Hilma dra lite långsammare också, men det kommer nog i takt med att formen blir bättre.

Efter lite justeringar för hand hade vi i alla fall våra fåror och potatisen åkte ner. Lite felberäkningar gjorde dock att det slutade med att vi fick dra upp ytterligare två för hand så att all potatis skulle få plats. Men blir det en hyfsad skörd kommer vi ha potatis till både oss och till att sälja en del vilket vi ser fram emot!

Bredvid potatisen sådde vi gråärtor som vi köpt från en bekant som jobbar och forskar kring gamla kultursorter, men som även driver kafferosteri, atelje och surdegsbageri i Hjulsjö  . Väl värt ett besök! Gråärtan är helt enkelt en föregångare till vår gula ärta, men mer om den kommer i ett annat inlägg. Den lilla såmaskinen från i julas fick i alla fall arbeta och bortsett från att torvorna i jorden ställde till det en del så gick det riktigt bra. Att det gick så långsamt och hasande att sambon noterade att jag såg ut som en gammal tant med rullator är ju en annan sak.

Därefter har vi fått ner några rader morötter, svartrot, persiljerot, vitkål, kålrot och brysselkål. En del kålplantor står på uppdrivning. så vi får se vad som lyckas bäst. Idag har det äntligen regnat lite i alla fall, det är så torrt som fnöske i marken så vi hoppas på en hyfsat regnig (och solig!) sommar.

I växthuset satte jag för ett par veckor sedan ambitiöst ut alla paprika och chiliplantor, cirkus 50 stycken totalt. Visst var de fina!? Det dröjde väl någon natt sen smällde det till och blev riktigt kallt och vi täckte inte tillräckligt… så ca 2/3 frös ihjäl…. Det är av misstagen man lär sig sägs det ju, men det här var ett surt misstag. Vi har sått lite mer och får se om det hinner ta sig, och så har vi fått lite ”chilipresenter” av min kära mor så vi kommer nog få så vi klarar oss ändå. Nästa år ska vi ha mer is i magen och blir riktiga SMHI-nördar som kollar vädret flera gånger om dagen.

På återhörande! 🙂 / Mimmi

PS. Alla jobbar inte… vissa prioriterar vila och återhämtning istället.